Use somebody

Den här dagen var helt okej till klockan fem sen gick det bara utför. Jobbet blev segt, fötterna ömma och klockan glömde bort att ticka. Tillslut blev den ändå kvart över åtta och dags att köra till gymmet. Körde hem Christel först eftersom jag inte hade någon tid att passa men när jag sen kom körandes utanför Gerda och kollade in såg jag att där knappt var något folk. "Ändå najs!" tänkte jag och när jag svängde runt hörnan och såg att i stort sett alla parkeringar var tomma tänkte jag "High five!". Började nästan tro att jag missat något stort evenemang eller någon (o)viktig fotbollsmatch men när jag kom in sa killen i receptionen "Du vet om att vi stänger om tio minuter va?" SUCK! Det här kan vara det sämsta sommarschemat jag sett i hela mitt liv. Jag kan inte träna en enda dag då jag jobbar. Det här rubbar all balans jag försökt skapa i mitt liv. Nu måste jag typ springa varje kväll och helt ärligt, så jäkla kul är det inte. Men what to do? Ska försöka införa sommarschema på mitt jobb också. Jäkla glidare...

Imorgon blir det dock inget med det eftersom jag jobbar tio timmar sen blir det terminens sista utgång på Västgöta nation med mina kära arbetskamrater. VG's är egentligen den bästa nationen, kanske för att det är så lätt att placera folket som är där, bytisar och ickebytisar.

Västgöta minnen:



Det här kan vara den enda tyska killen jag träffat i mitt liv som faktiskt inte var ful.



Idas bytis hette Nils. Hur tusan minns jag det?



Haha. När jag såg den här bilden tänkte jag "Hur full ska jag vara för att göra rock n' roll tecken?" Det händer inte. Och det gjorde det inte heller insåg jag senare. Det var killen i bakgrundens moment to shine. Typiskt spanjorer. 

 

Josses bytis kom från Australien.